Det här med att vara egen…

Jag har nu drivit bolag i en herrens massa år. Det hela började med en enskild firma men har nu slutat upp med ett aktiebolag. Att vara egen är någonting jag älskar, vilket också är anledningen till att jag startade min egen firma. Det är någonting speciellt med att bestämma över sin egen tid och bygga något som man själv äger.

Att vara egen har dock också sina nedsidor. Framförallt eftersom man inte kan vara bra på allt. Just när det kommer till bokföring, fakturering och ekonomi överlag tycker jag inte alltid att det är så roligt. Helst av allt skulle jag vilja lämna över allt till någon annan, vilket självklart är möjligt. Skulle jag göra detta känns det dock som att jag förlorar kontrollen. Jag gillar att ha kontrollen och en god översikt och förståelse för in- och utgifter.

Som tur är hittade jag nyligen en väldigt bra sajt som innehåller hjälpsamma guider och information som rör ekonomi. Bland annat har jag vässat mina kunskaper när det kommer till löpande bokföring, anläggningsregister (vilket är viktigt i min bransch) samt aktieägartillskott. Dessutom har de ett väldigt bra verktyg som gör det möjligt att enkelt räkna ut momsen.

Det är konstigt hur något som tidigare känts så jobbigt plötsligt kan kännas så mycket enklare. Jag tänkte nästan sägare roligare, men så långt vågar jag inte gå. Inte ännu i alla fall.

Vilka är dina svagheter inom företagandet?

fastighetsunderhåll

Fastighetsunderhåll

Det har nu gått ett par år sedan vi flyttade in i våra företagslokaler. Vi trivs väldigt bra i dem och faktum är att vi faktiskt äger lokalerna vi sitter i. Eller ja, vi äger faktiskt hela fastigheten. Något som definitivt är lönsamt, men ack vad mycket underhåll det kräver. Mer än vad jag föreställt mig.

Nu är vi exempelvis i takt med en tvätt av fasaden. Löpande arbetar vi även med andra, om än enklare, former av underhåll som städning. För oss är renlighet nämligen a och o. Som tur är har vi även hittat en bra partner, Perfecta Projektledning, som har hjälpt oss oerhört mycket. Bland annat har dem hjälpt oss att upprätthålla en underhållsplan så att vi vet vad som ska göras framöver.

När fasadtvätten snart är färdig blir det som tur var lugnt med de större arbetena ett tag. Inga stora underhåll krävs då på cirka ett år!

Har du några tips eller råd när det kommer till fastighetsunderhåll? Jag är något av en novis på området och lär mig gärna mer.

Så fyller du cykeldäcken på rätt sätt

Oavsett ifall du är en pendlande cyklist, gillar att motionscykla eller bara cyklar för att ta dig från punkt A till B, så har du troligtvis varit tvungen att fylla på däcken med luft. Ibland händer det dock att man stöter på problem eller kanske inte vet hur man fyller luften på grund av att man har en ”konstig” ventil.

 

Vilka typer av ventiler finns det?

Som nämnts ovan så stöter vissa på problem när man ska fylla på luft i cykeldäcken eftersom man inte känner igen ventilen. På cyklar finns det vanligtvis två olika typer av ventiler:

  • ”Vanliga” cykelventiler
  • Bilventiler

 

Vanliga cykelventiler

De vanliga cykelventilerna finns många gånger på standardcyklar, hybridcyklar, barn- och juniorcyklar, samt på racercyklar. Men hur känner man igen dessa ventiler?

Jo, det nämligen relativt smala och sticker ut cirka 2-4 centimeter från fälgen. Vanligtvis så har de också en ventilhatt, men också en till två låsmuttrar som finns monterade närmast fälgen.

 

Bilventiler

På andra typer av cyklar, som exempelvis mountainbikes eller BMX cyklar är det däremot inte ovanligt med vanliga bilventiler. Dessa är vanligtvis grövre än de vanliga cykelventilerna och sticker inte heller ut lika mycket från fälgen. De saknar också låsmuttrar närmast fälgen.

Oavsett vilken ventil du har så har de flesta mackar och cykelbutiker en kompressor som klarar av båda ventilerna. När det kommer till tryckluften så finns det inte så mycket andra problem som kan uppstå om du väl vet vilken typ av ventil du har, eftersom du då kan använda rätt munstycke.

Tips! När du ska köpa cykel, kan du fråga försäljaren vilken typ av ventil du har. På så sätt slipper du stöta på problem när du ska fylla däcken med luft.

Alternativa användningsområden för tryckluft

Hur mycket majs kan du så på ett dygn?

Väderstad satte nyligen världsrekord. Rekordet gällde hur många hektar majs man kan så på 24 timmar. Väderstad lyckades så hela 502,05 hektar under ett dygn. Det lyckades man så med hjälp av deras precisionssåmaskin Väderstad Tempo L 16. Maskinen är tolv meter bred och utrustad med 16 stycken enheter som fylls med säd och bekämpningsmedel. Detta lyckades man sedan sprida över två majsfält i Ungern i en hastighet av ungefär 20 kilometer i timmen. Det gamla rekordet låg på 448, 29 hektar. För att kunna sprida säden förhållandevis snabbt använder Väderstad en patenterad lösning som använder tryckluft för att blåsa ut fröna.

Tryckluftsstart

Last och oljefartyg använder också tryckluft, fast på ett helt annat sätt. Motorer på dessa båtar är enormt stora och därmed svårstartade. För att få igång dem använder man därför tryckluft. Tryckluften kopplas till cylindrarna och de trycker igång motorn. Processen kan jämföras med hur man förr i tiden vevade igång motorer. Här sker det med hjälp av tryckluft istället.

Vid städning

Ett annat sätt att använda tryckluft är när man städar. Det kan verka banalt eller som en överkurs men alla djurägare vet att hår ibland kan vara riktigt jävligt att få bort. Ett sätt att ändå lyckas är med hjälp av tryckluft. Blås bort dem och borta med vinden.

Men var försiktig

Nyligen exploderade nämligen ett traktordäck i Ryssland. Större däck har oftast ett högre tryck an vad andra däck har. När det här däcket skulle pumpas upp glömde de som skulle göra det bort att kontrollera processen. Så småningom ledde det till att däcket exploderade. Vid explosionen flög däcket upp i luften och landade sedan på en bil som totalförstördes. Som tur var skadades ingen människa vid olyckan.

Använder du tryckluft på något kreativt sätt? Eller har du upptäckt något annorlunda användningsområde? Skriv gärna och berätta

Verkstadskompressorn

För flera år sedan var det vanligt att verkstäderna hade en central kraftkälla som körde alla verktyg genom ett system av bälten, hjul och drivaxlar. Effekten dirigerades runt arbetsutrymmet med mekaniska medel. Nu för tiden är bältena och axlarna borta men många använder fortfarande ett mekaniskt system för att flytta kraften runt affären. Den är baserad på den energi som lagras i luft som är under tryck, och systemets hjärta är luftkompressorn.

Du hittar luftkompressorer som används i ett brett spektrum av situationer – från små verkstäder till större tillverkningsanläggningar. Och allt fler hittar luftkompressorerna sig in i hemverkstäder, källare och garage. Modeller som är anpassade till alla jobb, från uppblåsbara badleksaker till drivverktyg som spikpistoler, slipmaskiner, borrar, stötdämpare, häftapparater och sprutpistoler finns nu att köpa i vanliga affärer som säljer tex verktyg.

Den stora fördelen med kraft från tryckluft är att varje verktyg inte behöver sin egen skrymmande motor. I stället omvandlar en enda motor på kompressorn den elektriska energin till kinetisk energi. Detta ger kompakta, lättanvända verktyg som kör tyst och har färre delar som slits ut.

Luftkompressortyper

Medan det finns kompressorer som använder roterande impellrar för att generera lufttryck som tex i ett turboaggregat i en bil, är kompressorer med kolvpump vanligare och inkluderar modeller som används av hemmafixare, träindustri, mekaniska verkstäder och hantverkare. Här ökas lufttrycket genom att minska storleken på det utrymme som innehåller luften.

Likt en förbränningsmotor har en konventionell kolvkompressor en vevaxel, en kolvstake och en kolv, en cylinder och ett ventilhuvud. Vevaxeln drivs av antingen en elektrisk motor eller en förbränningsmotor. Medan det finns små modeller som bara består av pump och motor, har de flesta kompressorer en lufttank för att hålla en mängd luft inom ett förinställt tryckområde. Tryckluften i tanken driver luftverktygen och motorn sätter på och av för att automatiskt hålla ett någorlunda konstant tryck i tanken.

Världens minsta kompressor

En kompressor är en maskin som komprimerar till exempel luft. De bruakr ofta delas in i tre olika typer; kolvkompressorer, radialkompressorer och axialkompressorer. Snart kommer världens minsta också. Det arbetar nämligen Nobelpristagaren Jean-Pierre Sauvage på.

Det Sauvage vill att kompressorn ska göra är att ändra formen på olika molekyler. Det rör sig om en molekylär maskin som själv är väldigt liten. Den lilla storleken gör att den lättare kan påverka storleken på andra molekyler.

Användningsområdet för kompressorn är till exempel i läkemedel. Genom att förändra storleken påverkas även funktionen.

När Sauvages tilldelades Nobelpriset fick han det för hans bidrag i ”den nya industriella revolutionen” — den som fokuserar på molekylnivå.

Ett användningsområde för den lilla kompressorn är i mediciner

Får oss som arbetar med vanliga kompressorer svindlar tanken, men det verkar logiskt.

Kompressorer används i alla möjliga olika branscher, inte bara inom industrin och i verkstäder som vi främst jobbar med. I fordon används till exempel kompressorer för att trycksätta bromsarna, om de drivs av tryckluft. Tryckluft och kompressorer kan i vissa fall även användas till andra saker, i tåg kan det röra sig om dörröppning och signalsystem. Kompressorer används också i vissa förbränningsmotorer. Kompressorer har spelat en särskilt stor roll för Mercedes-Benz som gör att de kan tillverka en mängd olika bildmodeller utan att behöva designa om så mycket i motorerna.

I kylskåp, frysar, pumpar och luftkonditionering, överallt finns det kompressorer. Där fokuserar de oftast inte på att komprimera luft utan kylmedium istället.

Kompressorer spelar också en stor roll när det gäller apparater som fokuserar på syresättning — vilket man behöver när man dyker eller inom sjukvården och i laboratorium. Och vem vet, snart har vi kanske små minikompressorer i kroppen, i medicinen vi äter eller gud vet vad. Vi ser fram emot att följa Sauvages arbete i framtiden även om vi kommer att fortsätta med våra kompressorer och inte har några planer på att byta bransch.

Vad ska man egentligen fylla däcken med?

För en tid sedan var jag tvungen att hjälpa en vän flytta i Uppsala. Han hade nyligen köpt släp och initialt var det hemskt noga med trycket i däcken. Det är ju alltid lite oroligare med släpvagnsdäck tycker jag, vilket mest kanske är en känsla. I vilket fall så fick det mig att tänka på det här med luft och däck.

De senaste 150 åren har vi blivit vana att fylla våra däck med luft för att komma upp i det där trycket vi vill ha för en säker bilfärd. Men de senaste åren har något hänt. Tekniken har gått framåt och nu finns det andra alternativ till ”luft” som faktiskt kan vara skadligt för däcken.

Skillnaden mellan ”luft” och kväve

Användningen av nitrogen ökar sakta men säkert.

Den traditionella ”luften” som vi använt består av 79 procent kväve, men problemet har varit att den också består av omkring 20 procent syre. Nog för att vi människor och många andra djur behöver syre för att överleva men syre har också den effekten att den utsätter nästan allt annat för oxidation. Långsamt påverkar den material och bryter ner dem. Syre kan till exempel göra att metaller rostar. Syre påverkar även däck. Därför vill man fylla däck med något som är ”renare”.

De senaste åren har Nitrogen (eller kvävgas) seglat upp som ett mycket förståndigare alternativ. Det är har mindre miljöpåverkan eftersom den gör det lättare att se till att däcket har rätt tryck över tid — det varierar inte lika mycket. En konsekvens av det är att det även minskar bensinförbrukningen och du sparar pengar. Däck fyllda med nitrogen håller också längre.

Idag är det lätt att byta från luft till Nitrogen. De flesta däckservice-verkstäder gör det eftersom det är mycket vanligt bland professionella förare och lastvagnar. Så sakteliga stiger även användningen bland vanliga personbilar.

Tryckluft skapar snö och bildar muskler

Forskare har tagit fram ett tyg som visar musklerna.

Forskare vid högskolan i Borås och vid Linköpings universitet har tillsammans utvecklat ett tyg som kan dra ihop sig. Tanken är att det här tyget ska kunna användas i kläder och agera som extramuskler. Förhoppningen är sedan att tyget ska kunna hjälpa personer med nedsatt rörelseförmåga att röra sig- äldre och personer med funktionsnedsättningar. Då ska tyget fungera som ett slags yttre skelett, det kallas exoskelett och stärker människan som bär det. Skeletten i sin tur drivs av ett lufttryckssystem. Spännande.

Snö i Småland

Strax utanför Alvesta i Småland ligger Hanaslövsbacken med sina totalt tre olika backar. De senaste veckorna har dessa inte direkt överösts i snö och därför får man lösa det på annat sätt. För att kunna göra snö behöver du vatten, luft och minusgrader. I Hanaslövsbacken pumpas vatten upp, kyls ner. Sedan tillsätter man tryckluft. Det gör att snökristaller bildas när vattenångan sedan duschas ut över backarna.

Om du själv vill göra snö är annars allt som krävs ett gäng minusgrader och kokande vatten. När du fixat det så behöver du bara slänga upp vattnet i luften så kommer det att bli snö. Här kan du se hur det funkar: https://www.youtube.com/watch?v=wrEQhTSxQSA

Något annat som många går och funderar på är det här med tåg. Det pratas ju om att dra nya linjer dels i Sverige, men också mellan Sverige och Finland, Oslo och Köpenhamn. I Sverige skissas det på en traditionell järnväg, vilket retar upp en del förståsigpåare. De vill istället bryta ny mark, eller åtminstone nygammal. Varför inte monorail, där tågen kan komma upp i 400 km/h samtidigt som de friktionsfritt svävar över banan.

Att transporteras i rör med hjälp av vakuum är ju också en idé som man kanske skulle kunna damma av. Tydligen pågår tester i Kalifornien och i Tyskland där man skickade iväg en långtradare på det viset. Dem kom upp i närmare 300 km/h. tekniken med att använda vacuum och tryckluft tycks ligga i sin linda. På Volvo experimenterar de med en superlätt bil som är tryckluftsdriven. Vi får se var det hela slutar.

Tävling för hantverkare

I början av december gick årets EuroSkills av stapeln. Tävlingen kallas för Europas största yrkestävling och där avgörs bland annat vem som är Europas bästa stenhuggare, murare, elektriker, golvläggare, finsnickare, plåtslagare, målare, träarbetare, VVS-montör och plattsättare. Sammanlagt tävlas det i 35 olika yrkesgrenar.

Hur gick det för Sverige?

I år tävlade närmare 500 ungdomar från 28 olika länder. Sverige kammade totalt hem sex medaljer, två guld, ett i hudterapi och ett i industrielektronik. Silvermedaljerna vann vi i lastbilsteknik och i hotellreceptionism. Dessutom vann vi brons i murning och i tävlingen över den bästa VVS-montören. Det svenska laget bestod av 31 tävlande.

Sverige levererar och tar hem många medaljer.

Den totala medaljligan stod mellan Finland och Österrike. Österrike tog hem fler medaljer (fem guld, fem silver och tre brons). Finland å sin sida vann fler guld (sex guld, fyra silver och två brons). Trea i medaljligan kom Frankrike.

EuroSkills äger rum vartannat år och den här gången var det Göteborg som stod som värd. Det var också första gången som tävlingarna arrangerades i ett nordiskt land, fastän tävlingen har arrangerats sedan 1950-talet.

Fin invigning

Tävlingarna invigdes med pompa och ståt av statsminister Stefan Löfvén. Sammanlagt lockade årets tävlingar till sig runt 75 000 besökare.

I den här videon kan ni se och höra lite från de tävlande. Missa inte detta.

Ett av huvudsyftena med EuroSkills är att visa upp olika yrken så att yngre personer som står inför framtida yrkesval ska få en bättre förståelse för olika yrken.

I årets tävlingar deltog även gästtävlande från Canada, Kina, Hong Kong, Indien, Japan, Korea och Förenade Arabemiraten.

Ett annat mål med EuroSkills är att medverka till en mer hållbar värld. Fokusområden för detta arbetet är kunskap, inkludering, resurs- och avfallshantering, klimatutsläpp och legacy.

Snögolf på årets vinterkonferens

När det gäller vintersport är snögolf kanske inte den första grenen man tänker på. Oftare handlar det om sporter som innebär att utövaren har någon form av skidor fästa på fötterna. 

Vad eller vem är det som säger att golf måste vara en grön sport? Faktum är att den faktiskt fungerar lika bra på ett isigt underlag som bördig jord. Allt handlar bara om anpassning. Det var det vi insåg på årets konferens. Vi for norrut. Mot is och vidunder umgicks och försökte vi slå varandra i den här sporten. Numera har sporten även ett SM.

Det vi också lärde oss var att precis som när det gäller vanlig golf så handlar mycket om underlaget. På golfbanan måste snön packas samtidigt som den faller så att den skapar en hård yta som spelarna sedan kan tävla på.

Andra saker vi lärde oss är givetvis att bollarna i snögolf givetvis byter färg till en mer färgglad skrud som man lättare kan hitta i ett vinterlandskap.

I snögolf kan man givetvis inte använda sig av vita bollar.

Det vi också fick berättat för oss är att snögolf är en betydligt mycket äldre sport än man kan tro. Enligt sägen spelades redan på 1890-talet. Annars härstammar både vanlig golf och snögolf från det holländska spelet ”kolf”. I Schweiz ordnas varje år sedan 1979 en officiell snögolfsturnering. Dessutom anordnas VM sedan 2007.

Snögolf kan spelas i lite olika varianter. Dels finns Alaskaspelet som brukar spelas på frusna sjöar. Det går ut på att en spelare slår iväg sin boll. Sedan ska de efterföljande spelarna försöka komma så när den ursprungliga målbollen som möjligt. När omgången är slut blir den boll som ligger längst bort från målbollen det nya målet.

Om du har en egen trädgård är det dessutom inte alls så svårt att göra din alldeles egna snögolfsbana. Allt som behövs är lite snö och sedan att du packar den ungefär samtidigt som den faller. Använd små plåtburkar eller plastmuggar som hål. Bygg in dem i den snö som du packar.
Rent principiellt är det betydligt lättare att bygga en snögolfsbana än en vanlig. Sedan smälter den i och för sig alltid bort, förr eller senare.  När den gör det får man vända sig till de vanliga golfbanorna. Vi fick tips om att börja här och efter den blodade tanden har vi faktiskt redan gjort det.